ribbor

Hantverksglädje och ljum sommarkväll med havsbris

Jag hade känslan att jag behövde se över precisionen på alla spantmallar en gång till innan jag gick vidare. Någonting med köl- och relingsribborna, att de inte riktigt följde linjerna, gjorde att jag kände att det nog vore bra med en ytterligare kontroll. Så jag spände en fiskelina och borrade hål (ok, i omvänd ordning) rakt igenom centrum- och vattenlinjen på alla spant. Och – mycket riktigt – här fanns det fel som jag hade missat. Jag tror att en centrumlinje nere i jiggen, som man centrerade alla mallar mot, helt enkelt inte var bra nog. Nu flyttade jag flera spantmallar flera millimeter och efter en timmes justerande så började köllinjen och linjerna se riktigt bra ut. Och med fiskelinan fortfarande alldeles mitt i hålet. Bra. Det fick duga. Jag hade fortfarande problem med den spantmall som sitter längst fram i fören. Men mer om den längre ner.

Här är det fyra ribbor på plats på varje sida. Fina linjer. Ganska skönt att se att de möts i nivå både i för och akter också… Det är kölribban som spretar ut rakt mot kameran. Den ligger fortfarande och vilar eftersom jag inte riktigt vet än vad som händer med den när allt skall mötas i fören. Här ser man den främsta spantmallen, som är den som krånglar. Antingen sitter den snett eller är fel tillsågad. Eller så har jag riktat innerstäven fel, så att det blir en onaturlig buktning i skrovet på, från kameran, högra sidan. Men nej, den syns inte i den här bilden, för jag har satt distanser bakom ribborna så att de ligger 4mm utanför spanten. Men så ska det ju inte vara, så en av helgens uppgifter blir att fundera ut var problemet ligger. Jag sätter en peng på att stäven är sned. Då blir det att lossa på häftklamrarna mot stäven och rikta upp det och häfta tillbaka.

Här ser man hur jag fasat av innerstäven med min lilla tapethyvel (som fortsätter att leverera, se nedan) och hur ribborna möts fint i samma nivå. Elände hade det ju varit annars!

Det är inte riktigt samma finish på min skrovsida som när Nick Schade bordlägger sina fina cedarkajaker, där han limmar varje ribba för sig. Jag hade en tanke på det i början men gav ganska snabbt upp den. Jag räknar med att lite slipning med 40-papper skall förvandla även mitt kalhygge till något åt det mer jämna hållet. Min lilla hyvel ska få jobba lite också tror jag.

Rakare än såhär blir det inte. Man anar en liten sväng längst bort i aktern, men den har justerats. Så jo, det blir rakare än såhär. Jag får vrida bort den där DemiDekk-färgen också, så jag inte gör smygreklam hursomhelst. Limklämman sitter där för att det ser coolt ut. Helst skulle jag ha 100 limklämmor precis som på alla andra kajakbyggen på webben, men jag har inte det. När den inte bara ser cool ut så har jag den för att hålla fast en ribba innan jag häftar fast den, annars ramlar den ner på golvet.

Här är aktern. Kölribborna är ihopsilvertejpade för en tidigare rakhetskontroll. Det blir en ganska ordentlig knyck i skrovet runt aktern, där formen går i en ganska brant vinkel. Man ser att jag kämpat med ett par klamrar att få ribborna att följa spantens kurva. Jag gjorde så att jag sedan skruvade dessa ribbor mot spanten med små 25mm träskruv så höll de sig på plats. 

Bara en detaljbild på skrovkvaliteten. Ganska grov snittyta på ribborna och det är också en del glipor och flisor från sågningen som spretar åt alla håll. Men det kommer att försvinna är planen.

Här sågar jag av ena kölribban så att det går att smita in en liten skrovribba precis till vänster. Här fick jag den första känslan i bygget, den där man gått och suktat efter, att jag verkligen gör ett trähantverk. Såga fina snitt, hyvla av faser för att passa in, och sedan trycka allt på plats. Stå med hyveln i handen och fundera lite. Måtta lite, hyvla lite och måtta lite till. Ta en kort paus, gå ut på verandan till mitt snickeri, se ut över ängarna och sätta sig i kvällssolen med en kall öl och känna lukten av havet därborta nedanför kullen. Eller, om det nu var ett småkallt förråd i ett villaområde i Falun som jag är i, där det är beckmörkt och kallt ute på garageuppfarten. Men man får ju drömma 🙂

Här syns också hur jag skruvat ribborna mot spanten. Hur det färdigsågade och hyvlade resultatet blev får ni se på senare blogginlägg!

Ribbsågning

Jahapp, då var man igång då. En tur till Byggmax och köpa 6st 5.40m granpanelbrädor 21x145mm och lite reglar till byggjiggen.

Först började jag såga med min bänkcirkelsåg eftersom jag tänkte att det skulle gå bäst, men det var snudd på omöjligt att styra plankan rakt, så ribborna pendlade mellan 1-8mm tjocklek… Rätt oanvändbart. Så då retirerade jag till handcirkelsågen, och det gick lite bättre. Men inte alls i närheten av godkänt. Nu var jag nere i ett spann på 3-7mm och det går ju inte heller. Jag kände att jag var nära att ge upp och beställa färdigsågade ribbor från något snickeri… Sedan kom jag på att jag kanske kan spänna sk ”fjädrar” på bänkcirkelsågen som styr plankan. Det fungerade!

Innan mörkret sänkte sig hann jag såga till två 145mm-brädor, vilket blev nästan 30 ribbor, dvs ca 160m! I morgon gör jag 120m till, så har jag de 280m som krävs. Sedan bör ritningen komma på posten och jag kan börja såga spantmallar och montera riggen. Spännande vecka väntar!